Närståendebegreppet

Närstående enligt 13 § fastighetsmäklarlagen och 4 kap. 3 § första st konkurslagen

Utgångspunkt för prövning är mäklaren (fysisk person), se ”centralrutan” i tablån.

Med barn och barnbarn åsyftas även adoptivbarn, adoptivbarns avkomling samt adoptivbarns adoptivbarn, FB 4 kap 8 §, prop 1975:6 s 97 ö, SOU 1970:75 s 137 ö o 138 not 9.

Närståendebegreppet

Den som på annat sätt står mäklaren personligen särskilt nära: Man eller kvinna med vilken mäklaren sammanlever i äktenskapsliknande förhållande samt fosterbarn (jfr SOU 1970:75 s 137 n och ö). Även förutvarande svågerlag anser jag normalt kunna grunda närståendeförhållande. Detsamma gäller givetvis beträffande förutvarande make. Prop 1975:6 s 199 y. – Förutvarande make eller svåger bedöms dock utifrån förhållandena i det enskilda fallet, Lennander, Återvinning, 2 uppl, s 77, och NJA 1988 s 673.

Svågerlag: Förhållandet mellan den ene maken och den andres släktingar över huvud taget. Juridikens termer, 7 uppl, s 216. Jfr BrBkom I, 5 uppl, s 405 ö.

Prop 1975:6, Ändringar i konkurslagen m m, s 96 nf, 139 och 198 f.

SOU 1970:75, Utsökningsrätt X, s 137.

LU 1975/76:4, Förslag till ny aktiebolagslag, s 103.

Kedner-Roos, Aktiebolagslagen, Del II, 4 uppl, s 263.

Rodhe, Aktiebolagsrätt, 15 uppl, s 110 nf, och Handbok i Sakrätt, s 265 ff.

Walin, Kommentaren till Ärvdabalken, Del I, 4 uppl, s 242.

NJA 1988 s 673 Förutvarande make ansågs med hänsyn till omständigheterna som närstående

RH 1991:28 Syskonbarn ansågs inte närstående enligt 4 kap 3 § 1 st slutet.

Närstående enligt 13 § fastighetsmäklarlagen och 4 kap. 3 § andra st. konkurslagen

Som närstående till en näringsidkare (se SOU 1959:5 s 150 f och prop 1975:104 s 203)eller en juridisk person (jfr prop 1993/94:208 s 42) anses vidare

1. den som har en väsentlig gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse,
Väsentlig gemenskap. SOU 1969:5 s 151, prop 1970:142 s 136 f och NJA 1983 s 713 (717 m). – Jfr vad som gäller om väsentlig andel i 12 § 6 st för-månsrättslagen (jfr prop 1996/97:102): NJA 1975 s 625 I och II, NJA 1981 s 267, NJA 1983 s 713 I (obs s 717 m) och II (jfr RIC 8/97), RH 1985:72, RH 1985:132, RIC 13/77 och RIC 4/91. Väsentligheten skulle ses i förhållande till storlek och spridning på övriga andelar i företaget. – RH 1995:109.

Andelsrätt är t ex aktieinnehav. SOU 1970:75 s 138 ö, SOU 1970:38 s 51.

Med andelsrätt jämförligt ekonomiskt intresse är t ex partiarisk försträckning (avtal där vederlag för prestation är bestämd till andel i vinst, ex tantiem, Juridikens termer, 7 uppl, s 162), tyst bolag eller att en mäklare åtnjuter ekonomisk förmån av en familjestiftelse. SOU 1970:75 s 137 f och 1975:6 s 198 f. RH 1984:30, lån till bolag.- Indirekt ägande torde vara ett med andelsrätt jämförligt ekonomiskt intresse.

Det är avsett att bestämmelsen skall verka reciprokt, SOU 1970:75 s 138 x.

2. den som inte ensam men tillsammans med närstående till honom har sådan gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen som sägs under 1,
Med ”närstående till honom” åsyftas envar som enligt 4 kap 3 § 1 st eller 2 st skall räknas som närstående, se SOU 1970:75 s 24 och 138 m.

SOU 1970:75 s 137 f, jfr SOU 1969:5 s 151 y och SOU 1970:38 s 62 f.

Närståendeprövningen kan behöva göras i två omgångar, Lennander, Återvinning, 2 uppl, s 77 m med not 63. RH 1991:28.

3. den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamhet som näringidkaren eller den juridiska personen bedriver,
Härunder faller exempelvis verkställande direktör och, om ett företag är delat på flera avdelningar, chefer för dessa med så självständig ställning att de kan jämställas med verkställande direktör i ett dotterföretag. Även arbetande styrelseledamot kan komma i fråga. SOU 1970:75 s 138 m.

Den krets som omfattas av bestämmelsen är snäv. Under bestämmelsen faller exempelvis verkställande direktör och, om ett företag är delat på flera avdelningar, chefer med så självständig ställning att de kan jämställas med verkställande direktör i ett dotterföretag. Även styrelseledamot kan i vissa fall komma i fråga. Däremot skall till närståendekretsen inte räknas befattningshavare med mindre inflytelserik ställning. Arbetsledare faller så gott som alltid utanför kretsen. Prop 1975:6 s 139 f och 199 f.

NJA 1991 s 671, NJA 1987 s 120, RH 1985:132, RIC 7/82 och RIC 4/91, jfr RH 1985:72, RIC 12/93 samt prop 1975:103 s 492, Walin & Palmér s 200. Jfr Huser, Gjeldsforhandling & Konkurs, Bind 3, Omstöttelse, Bergen 1992, s 112 ff. Jfr 1 § 1 st 1 p LAS och 12 kap 7 § 1 st 3 ABL.

Det är avsett att bestämmelsen skall verka reciprokt, SOU 1970:75 s 138 y.

4. den som är närstående till någon som enligt 1-3 är närstående.
Utred närståendekopplingar i två led om någon kan misstänkas vara närstående enligt denna punkt, jfr Walin – Palmér s 200 x. SOU 1970:75 s 138 n, jfr prop 1975:6 s 200 x, och, äldre rätt, NJA 1973 s 124.

Det är avsett att bestämmelsen skall verka reciprokt, SOU 1970:75 s 138 n.

Det finns i förarbetena endast stöd för att bestämmelserna i 4 kap 3 § 2 st skall verka reciprokt, alltså inte 1 st. Lennander hävdar att förarbetena ger stöd, Återvinning, 2 uppl, s 80 y, se prop 1975:6 s 20 och 200 x. Emellertid är släktträdet i 1 st i sig reciprokt vilket kan konstateras med en enkel analys.

Dokumentet hämtat från www.limhamnsgruppen.se